Mangopalm

MP spot: mossburn, Sydön, Nya Zealand

Trippmätarn: 2001 km

Antal dagar i bilen: 11

Antal sedda får: 69854

Antal duschar:  imponerande 3!

Antal sedda fjorda : 5

Antal gjorda snögubbar: 1

Stridsvärde: skoskav

Lyssnar just nu på: ”THE KING” (inte Eddie utan hans amerikanska kusin Elvis) Vi har skivan!

 

 

Efter en underbar shopping dag i Invercargill där MP införskaffat sig mössa, vantar, kalsonger (utan bajsrand), byxor och ena jacka (samt ett dyrt telefonsamtal till Sverige!) drog vi mot fjordlandskapet i sydöst! Siktet va inställt mot Milford sund som är ett stort..ja.. sund. Eller fjord. På vägen upp övernattade vi vid en mysig liten sjö och gjorde upp en lägereld, mycket större och häftigare än tyskarnas. Jättemycket större. På morgonen körde vi på som fan med biljäveln, sladdade in vid et snöras och byggde en snögubbe, kom fram till Milford senare på eftermiddagen, just i lagom tid för att hinna med 16.30 båtturen ut. Vi gick lös med kameran ute på vattnet under dryga 2 timmar och kom tillbaka utan kamerabatteri och med ett sinne fullt av lust och glädje. Det var fint. Nedan delar vi med oss av vyerna så slipper ni åka hit.

 

Mysig stund tillsammans med dunken. Och Virren

 

Mirror Lake

 

 

Snogubbe, isgubbe

 

 

MP Goes Cold!

 

 

En av varldens vackraste vagstrackor till Milford sound

 

 

Vi såg säl. Vi ropade skepp o hojj. Vi blev berusade av de kvinnliga dofterna så som tång och fisk. Vi åkte under vattenfall. Vi såg albatross. Det visade sig inte vara en albatross. Utan en annan fågel. Vi körde genom regnbågar, kysstes under tisteln och smygonanerade i akterspegeln. Mm vackert.

Sen åkte vi ner till basen i Te Anau och käkade Subway, alla var glada och fulla. Några var faktiskt jättefulla.

 

Solen ar som vanligt med oss, trots 7-9 m regn/ar har! 7-9!!

 

 

Lurifax

 

 

Mongo

 

 

Sal ,fast med a, inte a

 

 

Wasserfallen

 

 

Sjosjuka!

 

 

Sunset

 

 

Te Anao, staden myten legenden. Hur fångar man staden? Hur låter den, och vem lever här?

Dagen börjar med ett besök på turistinformationen, med information, film och allmänt viktig information, för dom som skall åka till Milford sund. Aja. Va ska man säga, en chansning. Vissa går turistvägen, andra off-track, det samma gäller kvinnor.

Vi beslutar oss för en vandring under eftermiddagen utmed den kända Kepler track (65km 4dgr om man vill gå hela). Vi gick och vi gick, upp, upp, fram upp. Under 3 svettiga timmar gick vi utan mål och med en tom blick en mil långt och en kilometer upp. Sug på den ni! Helvete va trötta vi var sen. Efter nästan 3h tänkte vi vända tillbaka, för dagen gick mot sin ända och trots allt slit uppför såg man inget annat än träd. Och ormbunkar stora som hus. Vi mötte 2 marscherande tyskar (eins, twei, drei!) och frågade hur långt det var tills man såg annat än träd. Dom mumlade tillbaka något på väst-tyska, och sa exotish, det betyder bra på tyska. Så vi fortsatte! En minut, sen tog träden slut..

Väl uppe över trädgränsen och 1000meter över havet hade vi sköna vyer över landet med stort M (Mya Zealansd). Sen gick vi ner.

Efter våra 2 mil under eftermiddagen stekte vi oss 2 pannkakor var, det var vi värda. Vi älskar Olof Palme, och hans Jan Ove Fäldt.

 

Observera Mangos rekvesita

 

 

1000m upp och over tradgransen efter 3 timmar och mycket lutning

 

 

Nu sitter vi 6 mil öster om Te Anau på en liten campingplats med 2 tända värmeljus och lördagskvällsmyser. Vi har just ätit jättemycket tonfisksallad och har magknip. Imorgon fm fortsätter färden mot myten, legendernas och skräckens stad, Queenstown, staden med stort..ja.. Q. Här ska vi söka efter livets stora frågor (vad finns i lådan), den rätta kvinnan samt adrenalinpumpade utflykter!

 

//Olof Palme