96 i vilo?puls

Mandagen den 21 Februari 2011

 

Nuvarande position:  Taget mot Bangkok (2a klass, vagn 6), Thailand

Avresta dagar: 30/126

Dagens namnsdagsbarn: Hilding

Veckans namnsdagsnamn: Sexagesima (Ar det nagon som kanner en sadan sa lova att hora av er!)

Min kamera: Ar trasig! Maste fixa maste fixa.

Dagens ilandsproblem: Toalettkonstruktionen som omojliggor det faktum att inte olla porslinet nar man sitter och kissar

Hasse hissar: Tyngdloshet i vatten och tyska dykpolare

Hasse dissar: Korumperade Lurendrejare pa bussen som forsoker ta overpriser pa bussbiljetten



 

Vi sitter pa taget mot bangkok. Klockan ringde strax efter 4 imorse (inte for att jag gick upp da) och taget skulle lamna Prechuap 05.06 enl biljetten. Drygt 2,5 timmar senare rullade taget forsiktigt in pa perrongen. SJ kanns plotsligt seriost punkliga i min varld.

 

Under arbetsveckan som forflutit har det varit fullt upp. Ofta frukost redan vid 6.45 och sena kvallar med alkohol (i sociala mangder). Jag har hunnit med 9 dyk i varierade former och Hasse har fatt sitt Dykcertifikat (valfortjant)! Julia har stekt sin redan brunroda kropp annu rodbrunare infor hemresan och fixat bikinilinjer med nastintill rasistiska kontraster.

Nagra som ar betydligt mer ariska ar vara tyska vanner vi umgatts med pa Koh Tao. Hermans kurskamrat Torsten, 35 ar arbetar som industrimekaniker men med ett brinnande intresse for biologi, specialinriktad pa reptiler. Sen har vi Andreas, 39 ar, arbetar som undercover detektiv inom den tyska polisen med spcialinriktning pa organiserad brottslighet, senast arbetad med den ryska maffian.

Jag dok med Andreas i tisdags, det var mitt forsta dyk pa 3 manader, och da kanns det alltid lite extra spannande infor forsta dyket. 3 manader, det ar lang tid i dykbranchen att ha ett uppehall tankte jag, tills jag motte Andreas. Han ville forst inte svara pa nar han senast dykt och jag la inte mer eneri pa det. Men sen krop det fram att han tog sitt certifikat -96 och inte dykt nagot sedan dess.. 15 ar.

 

I Lordags lamnade vi Koh Tao, tog bussen till Prachuap igen dar vi ville spendera 2 dagar, mest for att mellanlanda innan Bangkok och for att Julia skulle fa se lite exotiska apor innan sno och is-chocken kommer. Vad hander? Jag blir sjuk. En foreteelse som jag under mina resor runt i varlden nu kan rakna till 2. Bada gangerna i Prachuap av nagon marklig anledning. Annu konstigare ar det att detta ar ett av mina favoritstallen i Thailand.

Hasse tog apguidsansvaret och visade Julia apor och strand, nar dom sedan kommer tillbaka vid 16 tiden ligger jag fortfarande och sover, helt utslagen. Det fantastiska ar att Julia ar utbildad och arbetar som sjukskoterska. Detta medfor bl.a att man pa morgonen far sin vilopuls fran natten redovisad (96bpm!) samt mkt vard i form av karlek. Jag kan tanka mig att vara sjuk i hennes narvaro fler ganger.

 

Ikvall vantar Bangkoks vimmel och ett vardigt farval av Julia (sprippklubb foreslog vi).

Julia vill hinna med lite (helvet pa jorden)shopping innan hon aker hem inatt och jag och Hasse har bokat in oss pa ett lite finare hotell.

 

Ibland tvingas man fundera lite over framtiden. Jag onskar man bara kunde pausa tiden nar allt kanns sadar riktigt bra, som kvallarna vid havet, eller solnedgangen fran ett skumpande pickup flak.

95 dagar kvar. Tills?

 

Pa sondag gar varat visum i landet ut. Maste borja fundera lite over varan framtid. Vovve villa volvo ni vet.


Tack for all karlek i samband med fodelsedagen, det varmer i varmen

 

 

Hasse o Torre

 

Morgonol har guld i mun

 

Hasse forbereder forsta dyket

 

Dykning utanfor Koh Tao

 

Idag aker Julia hem, vi kommer sakna din kvinliga fagring!

 

/ Piccadilly Penis


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0