En bra bit buss

Torsdagen den 24 Mars 2011


 

Befinner oss i: Hanoi, Vietnams huvudstad (3.7 milj)

Antal  timmar vi akt buss hit: 30

Antal antal grottor vi besokte i Laos: 8

Antal av dom som varit speciella i sitt slag: 8

Hasse hissar: Alla spannande grottor i Laos

Hasse hissar oxa: Forutom oss bara damer pa bussen till Hanoi(!)

Hasse dissar: Kareaokemusiken (Tortyrmetoden som tycks erovra hel s.o asien)

 

Hemma nar jag ater kycklingfile har jag funderat over vem som tvingas knapra i sig resterande delar av kycklingen, som inte ar den goda filen. Nu tror jag att jag vet svaret. Resterande benknotor verkar exporteras ner hit. Sen trycker man ner benresterna i div ris/nudelsoppor, kryddar med nagon form av beskt gras och serverar pa vagkrogarna. Mumma (om det ar sista utvagen innan doden)!

 

Laos ar over, for den har gangen.

Men det finns anledning att komma tillbaka. Bl.a hann vi inte med Lum Prabang vars natur tydligen ska vara nagot i hastvag och hela norra Laos kan nog vara en resa for sig.

Nu har vi siktat in oss pa Vietnam och har 2 veckor att fordela har, vilket kanns lite otillrackligt trist. Kustremsan har ar langre an hela Sverige och landets yta ¾ av Sveriges. Och bara norra Vietnam skulle sakerligen behova 3 veckor i sig sjalvt. Men vi kommer plocka nagra guldkorn och far antagligen anledning att komma tillbaka i framtiden, vilket iof ar trevligt.

 

Laosvistelsen avslutades pa ett vardigt satt genom att vi hyra mopeder och tillsammans med vara danska porr-vanner avnjot lite natur och frisk flakt under en eftermiddag. Vi tog oss till en av guideboken rekommenderad grotta och efter att ha betalat en p-avgift for moppen, en bro-avgift for att passera en bro, samt en intradesavgift till grottan var det dags.

Vi blev utrustade med pannlampa, monsterbatteriet Allan samt en gummiring att flyta pa. Sen bar det av in i morkret och via rep drog vi oss fram, 500m in i berget och sedan tillbaka ut, lite smatt genomfrusna.

Det ar nagot speciellt med djupa grottor. Tystheten, stenen som aldrig mott moder sol, ekot, temperaturen som alltid forefaller vara den samma och den hoga luftfuktigheten.

 

For nagra dagar sedan besokte vi ytterliggare tva grottor i narheten. Den har gangen fick vi krypa och pressa oss igenom vissa tranga passage. Det var riktigt coolt och blev lite favoritgrottisch! Det roliga ar att varje grotta vi besokt har varit helt olika alla andra.

 

Nu kanns det bra att inte behova spendera ytterliggare en natt pa en skumpig buss utan pa ett vardigt hotell. Resan hit tog oss narmare 30 timmar. Storsta delen har vi haft “sov-buss” vilket bl.a skulle inneburit sang, toa och en reslangd pa “bara” 24h. Men inget av det stamde sarskillt bra.

Som tur var kunde vi sno at oss varsitt dubbelsate och tack vare detta har natten gatt over forvantningar.

Jag har prioriterat tidsfordrivet med ljudbockerna ‘Svensk Maffia’ (som f.o varje svensk med samhallsintresse borde lasa) och kriminalaren ‘Linda som i Lindamordet’ av Leif GW Persson, blandat med min underbara engelska bok om en overintelligent 15aring med asbergers syndrom och varvat alltihiopa med somnperioder, arets melodifestivalsbidrag, The Refreshments, bloggande och pissepauser. Och Oreo-kakor!

Sen kan jag ju ligga jattestilla. Det larde jag mig pa dagis.

 

Till slut nagot ang tv4s Solsidan, som vi foljt vi internet, avsnitt for avsnitt varje vecka. I sondags sandes det sista avsnittet och det blev lite av en succe enl bade mig och Hasse. Roligare blir det bara inte..

Tack!

 

 

Grottmann 1

 

Grottman 2

 

Hasse, Simon och Julie

 

Grottubing

 

Promenix

 

Underbar moder natur

 

Langt inne i berget finns en glassepinnemaaaan

 

Kan vara storsta fjarilen man skadat. Ja, det ar det.

 

Hasse ar stammis hos den har pannkaksmannen

 

Sleeplingbus !

 

Granskontroll Vietnamn

 

Arhundradets kallaste natt!

 

Under my umberella, ella ella

 

//Ola Skinnamo


Kommentarer
Postat av: mamma palm...

Tack för vykortet

2011-03-29 @ 18:56:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0