Bali, som i Bra. Eller som i Bajs?

Onsdagen den 4 Maj 2011


Last spotted in: Padangbai, Bali, Indonesien

Pa resande fot i: 104 dagar

Dagar tills hemresa: 22

Antal löp-dagar senaste veckan: 4(!)/7

Min vilopuls: varierar mellan 70-100 bpm

Idag spelar lurarna: Anders Ekborg – The Saviour


550.000 Rp for 2 personer. En person. Tva. En. EN?

Samma manniska som tidigare under dagen forsokt fa oss att anvanda sin taxi-kompis for att aka in till en storre stad for att hitta en ATM som accepterar Visakort, da automaten i varan stad bara accepterar mastercard. Enligt honom. Killen har sitt lilla “turist information” (knulla det ordet!) stand bara 50m fran ATM:en. ATM:en med en stor visa-symbol pa visar det sig nar vi lallar dit for att for sakerhets skull kontollera.

Nar vi andra gangen samma dag oavsiktligt konfronteras med mannen da vi forsoker boka en “Rafting” (forsranning), vi har skrivit pa biljetten och just ska betala kommer det fram att priset vi under foregaende 45minuter forhandlat oss till helt plotsligt nu ar for en person, inte for tva.

For det forsta ar turister (sarskillt backpackers) inga vandrande sedelbuntar.

Och for det andra har inte jag tid eller energi at att det ska behova ta mellan en halvtimma och en timma for att fa reda pa ett sjukt overprisat/improvoserat/taget ur luften pris pa en aktivitet som hemma i sverige hade varit tryckt med Versaler. Prutat och klart.

Det blev ingen Rafting.


Manniskorna som arbetar med turister har pa Bali har fatt en snevriden bild av vad en turist ar. Innan vi tog farjan over fran Java blev vi varnade for precis det har, och t.o.m avradda, istallet strunta i Bali och fortsatta direkt till Lombok.
Det kanndes trist, och vi bestamde oss efter manga om och men for att ge Bali chansen, 100%.

Nu har halva Bali-vistelsen gatt. Och Bali (nar det galler turistorterna) ligger langt ner pa min minussida. Helt enkelt for att jag inte tycker om att bli behandlad som en idiot.


Men sen kan man inte saga att Bali ar daligt. Det vore som att fraga nagon om Sverige ar bra eller daligt? Europa, ar det bra eller daligt?

Bali ar en stor, stoor o. Sa stor sa att t.o.m jag tvekar lite pa att forsoka runda den med mc pa bara en dag.

Turisterna, och darmed oxa dom som oavbrutet behandlar dessa som skit , ar valdigt centrerade till de sma turistorterna. Padangbai dar vi befinner oss nu ar dessutom hamnen/farjeporten till Lombok och Gilli-oarna, vilket gor att dom som bor och jobbar har ar vana vid turister som snurrar runt i tomhet efter batbiljetter och jag vagar inte ens tanka pa hur manga av dessa som blir lurade pa biljettpriserna varje dag.

Det ar helt enkelt inte Fair Play. Man ljuger turisterna rakt upp i ansiktet, och spelar sedan dum. Eller latsas om att man inte forstar spraket for att slingra sig ur.


Det jag upplevde under min lilla mc-dagsutflykt harom dagen var dock raka motsatsen. Jag kan inte paminna mig sjalv om att jag nagonsin under mitt liv traffat sa manga hjalpsamma och trevliga manniskor under en och samma dag.


Igar var det dykning pa schemat.

Hasse forberedde sig mental pa sitt livs forsta fundive och vi gjorde 2 bra revdyk utanfor kusten med en vanlig indonesisk sjal.

Vi sag bl.a jatteskoldpadda (ca 150cm), stora blackfiskar samt ett vrak i mycket god kondision.

 

Anledningen till att jag sitter uppe och bloggar till ljudet av Volbeat klockan ett pa natten och inte istallet ligger invirad i myggnatet och lyssnar till vagornas klara brus, ar att jag forsoker andra om min dygnsrytm infor kommande dygn. (Mer korrekt, det blir ingen somn for min del over huvud taget kommande natt.)

For ikvall (sen eftermiddag hos er) paborjar jag (om allt loser sig och gar som jag tankt) en av de haftigaste upplevelserna under hela resan, att klattra Mt Agung. 3145m. Balis hogsta berg. Drygt tusen meter hogre an Kebnekaise som ar mitt nuvarande hogst bestigna berg.

Och det som gor det hela speciellt ar att malet ar att tillsammans med en lokal guide bestiga berget fran Besakih, pa bergets sydvastra sida dar man nar bergets absolut hogsta punkt, och inte fran den “vanliga” och betydligt lattare sydliga sidan (som ‘’bara’’ nar 2900m, och man dessutom borjar fran 2000m).

Tiden fran det att vi paborjar klattringen tills det att vi ar tillbaka beraknas till nagonstans mellan 13-15 timmar. Det kommer bli en tuff utmaning och i den man mitt indonesiska telefonbolag placerat ut master i narheten ska jag forsoka liveblogga fran klattringen via facebook. Malet ar att na toppen innan soluppgangen, kl 23.30 svensk tid.

Hall tummarna for bra vader och plusgrader pa toppen!


“Some mild altitude sickness is possible. Understand this condition and be aware of the symptons. It is important to drink more water than you think you need and to avoid the dehydrating effects of substances such as alchohol and caffeine for 24 hours before your planned ascent.


Hee Wee Go!


Enjoing Scale Bali.

 

Pa vag mot dykspotten

 

Hasse. Och tage.

 

Ojda!

 

Maten ar verkligen kanon har, fried rice pinapple this time

 

Snorkling in Blue Lagoon

 

Trumpetfisk.

 

Mt Agung...

 

//Tagga!


Kommentarer
Postat av: Pia Magnusson

Hej! Det finns alltid dåliga o bra människor. Glöm de dåliga De tar bara en massa energi som Du kan behöva till annat. Många kramar från ett vitt Habo

2011-05-04 @ 13:58:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0